
Fakta och myter inom rengöringskemi
David Thöny, utvecklingschef för kemi, intervjuades av Martin Egli från Hygieneforum. I det sympatiska samtalet förklarar han vad som faktiskt finns i dagens rengöringsmedel. Han reder ut varför skum inte är ett kvalitetsmärke, varför «kemi» inte är motsatsen till natur och varnar för överdosering. Dessutom blickar han mot framtiden och berättar om artificiell intelligens snart kan ta över utvecklingsarbetet i laboratoriet. I intervjun ger experten enkla svar och visar hur rengöringsmedel förändras genom nya, miljövänliga råvaror.

Karin Zenker
Publicerad
David Thöny är en erkänd expert med över tio års erfarenhet som utvecklingschef inom rengöringskemi och tekniska produkter och har sedan två år tillbaka lett kemiutvecklingsavdelningen hos Wetrok. Trots att han kom in i rengöringsbranschen av en slump – efter att tidigare ha arbetat med metallbeläggningar – besitter han i dag djupgående kunskap om ingredienser, formuleringar samt klassificering och märkning av rengöringsmedel. Fascinationen för hans specialistområde ligger i produkternas direkta praktiska nytta och i att följa hela utvecklingsprocessen från idé till färdig lösning. Som styrelseledamot i SEPAWA Schweiz är han dessutom mycket väl förankrad i branschen och kan noggrant följa både den dynamiska marknadsutvecklingen och det regulatoriska landskapet.
Herr Thöny, ni har varit verksam som utvecklingschef inom rengöringskemi och tekniska produkter i över tio år. Sedan två år tillbaka leder ni kemiutvecklingsavdelningen hos Wetrok. Vad var det som ursprungligen förde er in i detta fackområde – och vad fascinerar er fortfarande i dag?
Jag kom in i rengöringsbranschen mer eller mindre av en slump. Efter min utbildning som kemilaborant och studier vid Zürcher Fachhochschule samlade jag mina första yrkeserfarenheter inom utveckling av metallbeläggningar. Det handlade då om konservburkar och deosprayer. Vid den tiden hade jag ännu ingen inblick i rengöringskemins värld, eftersom den varken förekom i utbildningen eller i min dåvarande yrkesmiljö. När jag för drygt tio år sedan började arbeta hos en kontraktstillverkare anade jag inte vilket fackområde som där skulle öppna sig för mig.
Det som fascinerar mig med utvecklingen av rengöringsmedel är många saker. Å ena sidan är det ett område med direkt praktisk nytta – något som inte alltid är självklart inom kemin. De produkter vi utvecklar används dagligen av otaliga människor och förhoppningsvis uppskattas de också. Vi kan dessutom själva använda dem i vardagen. Som utvecklare har man ett direkt inflytande på rengöringsmedlens sammansättning och egenskaper. Vi följer hela processen: från val av råvaror, via användnings- och stabilitetstester samt produktionsuppföljning, till hantering av marknadsförfrågningar efter lansering. Rengöringskemi är dessutom ett mycket brett område med många specialtillämpningar, vilket ger ständig variation. Och på tal om variation: det dynamiska regulatoriska landskapet samt förändringar på marknaden eller hos våra leverantörer bidrar också till att arbetet förblir både spännande och utmanande.
Vilken roll spelar ert engagemang i SEPAWA Schweiz för ert arbete?
Branschorganisationen SEPAWA – föreningen för yrkesverksamma inom tvål-, parfym- och tvättmedelsområdet gav mig en mycket bra ingång i branschen. Än i dag erbjuder den värdefulla möjligheter till fackligt utbyte och tillgång till ett nätverk av både lokala och internationella specialister. De fackkonferenser som anordnas samt den årliga kongressen gör att jag kan hålla mig uppdaterad och samtidigt vårda personliga kontakter.
Genom mitt engagemang i styrelsen för den schweiziska sektionen vill jag bidra till att även andra får ta del av detta stöd och denna kunskapsplattform.
Råvaror i rengöringsmedel
När vi talar om rengöringsmedel tänker många på den färdiga produkten – men sällan på de råvaror som ingår. Vilka är de viktigaste råvarorna i ett rengöringsmedel? Och varifrån kommer de vanligtvis?
Detta perspektiv är också fullt förståeligt: Rengöringsmedel ser ofta väldigt lika ut. Förutom färg och doft skiljer de sig knappast åt vid första anblicken. Men bakom detta yttre döljer sig betydligt mer.
De viktigaste råvarukategorierna är:

Tensider: De säkerställer god vätning, effektiv smutsupptagning och rätt skumbildning. Det finns ett stort antal olika tensider, och att välja rätt är en av de centrala utmaningarna i utvecklingsarbetet.

Syror och baser: Medan syror sänker pH-värdet höjer baser det och bidrar därmed till de grundläggande rengöringsegenskaperna.

Lösningsmedel: De stödjer rengöringsprestandan och torkbeteendet.

Tillsatser: Färgämnen, parfymer, förtjockningsmedel, stabilisatorer med mera förekommer visserligen i små mängder, men har stor påverkan på produktens egenskaper.
Man får inte heller glömma vattnet, som fungerar som ett essentiellt lösningsmedel och ingår i nästan alla produkter.
Frågan om ursprung är svår att besvara generellt. Leveranskedjorna är globala och komplexa. Råvaror kommer ofta från Asien, medan vidareförädlingen till stor del sker i Europa.
Finns det skillnader mellan naturliga, syntetiska och biobaserade råvaror? Vilken påverkan har dessa skillnader på produktegenskaperna och miljöbalansen?
Denna frågeställning rör framför allt tensider och lösningsmedel. Syntetiska råvaror baseras på petroleumfraktioner och utgör den historiska grunden för vår bransch sedan första hälften av 1900-talet. Vid biobaserade råvaror ersätts denna petrokemiska andel med förnybara komponenter, oftast palm- eller kokosolja. De kemiska egenskaperna förblir i stort sett desamma, medan miljöbalansen i princip förbättras. Med naturliga råvaror avser jag sådana som framställs genom naturnära processer (t.ex. fermentering) från förnybara råmaterial. Här handlar det oftast om nya ämnen som kan skilja sig tydligt i sina egenskaper jämfört med de två andra kategorierna – till exempel biotensider.
När det gäller miljöbalansen finns det tyvärr inget enkelt svar. Beroende på vilket kriterium man betraktar kan resultaten variera kraftigt. CO₂-balansen beror på vilket systemgräns man väljer och på datakvaliteten, biologisk nedbrytbarhet har endast begränsad koppling till råvarans ursprung, och ytterligare faktorer som markanvändning måste också beaktas. De senaste uppgifterna visar dock tydligt att biotensider av andra generationen presterar avsevärt bättre i livscykelanalyser än övriga kategorier. Utvecklingen mot nya teknologier lönar sig alltså ur ett ekologiskt perspektiv.
Hur påverkar råvarukvalitet och ursprung rengöringsmedlens effektivitet och säkerhet för användaren?
Råvarukvaliteten är en mycket viktig faktor. Eventuella kvalitetsvariationer, föroreningar eller oönskade ämnen kan innebära risker. Lyckligtvis är branschen väl reglerad och vi arbetar med pålitliga samarbetspartners. Kraven på leverantörer och tillverkare är höga och uppdateras kontinuerligt.
Eftersom rengöringsmedel är väl specificerbara produkter är den geografiska råvaruursprunget av underordnad betydelse när det gäller både effektivitet och säkerhet.

Utbildning: Kemilaborant; studier vid Zürcher Fachhochschule
Erfarenhet: Över tio års erfarenhet inom utveckling av rengöringskemi och tekniska produkter, tidigare verksam inom utveckling av metallbeläggningar
Nuvarande roll: Chef för kemiutvecklingsavdelningen hos Wetrok
Engagemang och nätverk: Styrelseledamot i SEPAWA Schweiz, aktiv inom fackligt utbyte och branschnätverk
Expertnätverk: hygieneforum.ch/hygiene-experten/
Kemi inom rengöring
Kemi uppfattas i vardagen ofta som «farligt» eller «onaturligt». Hur skulle ni vilja sätta denna syn i ett sammanhang?
Den är något odifferentierad och gör inte kemin rättvisa. Kemi är vetenskapen om ämnen, deras egenskaper och hur de omvandlas till varandra. Allt som omger oss materiellt är i grunden kemi. Även naturen bygger på kemiska element och processer. Kemi är alltså inte onaturligt – däremot kan den vara potentiellt farlig. Här passar Paracelsus välkända citat: «Endast dosen avgör om ett ämne inte är ett gift.»
Även inom rengöring handlar det om att på ett meningsfullt sätt balansera nytta och risk. Att säkerställa en trygg hantering av rengöringskemikalier är avgörande, och faropiktogram samt varnings- och säkerhetsangivelser på etiketterna hjälper oss i detta arbete.
Vilka kemiska principer är avgörande för rengöringseffekten? Finns det enkla tumregler?
Det finns några grundläggande regler som kan vara till hjälp vid användning:
Syror avlägsnar kalk: För att lösa upp kalk krävs ett lågt pH-värde.
Baser vid fett- och oljeföroreningar: Ett högt pH-värde hjälper till att lösa upp fett och oljor.
pH-värdet ger en grundläggande indikation på effekten: Skalan sträcker sig från 0 till 14. Ju närmare ytterkanterna, desto starkare effekt – men också desto mer aggressiv mot både människa och material.
Lösningsmedel: «Lika löser lika.» Om lösningsmedel ingår blir användningsområdet ofta bredare.
Skum är inte nödvändigtvis ett kvalitetsmärke: Skumbildning kan i regel justeras individuellt och säger inget om ett rengöringsmedels faktiska rengöringsförmåga.
Vad kan användaren tänka på för att utnyttja kemins fördelar på bästa sätt?
Det avgörande är utan tvekan att välja rätt produkt. De användningsområden som anges av tillverkaren definierar var produkten är avsedd att användas. Ett rengöringsmedel är endast optimalt effektivt inom sitt avsedda användningsområde. Doseringen är också mycket viktig: mer är inte alltid bättre. Överdosering är ett vanligt problem i praktiken. Den kan leda till sämre rengöringsresultat eller materialskador och medför dessutom högre kostnader. Även valet av metod har stor betydelse – med rätt metod kan man uppnå betydligt bättre resultat.
Finns det trender eller innovationer inom formulering av rengöringsmedel som ni finner särskilt spännande?
Till följd av det snabbt ökande fokuset på hållbara råvaror råder det sedan en tid stor dynamik på råvarumarknaden. Det sker verkliga innovationer med nya råvarukällor. Det som tidigare främst var ett ämne för grundforskning kan i dag snabbt bli industriellt tillgängligt. Nya aktörer med spännande lösningsansatser etablerar sig på marknaden. Att få vara en del av denna utveckling är något som även personligen ger mig stor glädje.
«Paracelsus välkända citat passar bra: 'Endast dosen avgör om ett ämne inte är ett gift'. Även inom rengöring handlar det om att på ett meningsfullt sätt balansera nytta och risk.»
Framtidsutsikter och personlig bedömning
Hur ser ni på framtiden för rengöringskemin? Kommer hållbarhet och «grön kemi» att förändra branschen i grunden?
Jag ser detta ur två perspektiv. Å ena sidan förväntar jag mig inte att rengöringskemin i grunden kommer att förändras när det gäller egenskaper och användningsområden. Å andra sidan kommer sammansättningen av produkterna att förändras avsevärt till följd av den utveckling som beskrivits ovan. De produkter som varit väl etablerade under de senaste decennierna kommer successivt att förlora i betydelse. Som utvecklare är det dock vårt mål att i största möjliga mån behålla användningen och egenskaperna inom en välbekant ram – även när teknologin bakom produkterna förändras.
Kommer användningen av AI att påverka utvecklingen av rengöringsmedel?
Absolut. Den enkla tillgången till stora och komplexa datamängder underlättar forskningsarbetet och förenklar vägen till problemlösningar. AI är en god idégenerator och kommer att bidra till snabbare processer. Jag räknar dock inte med att AI inom överskådlig tid kommer att förändra mitt arbete i grunden. De genererade uppgifterna är fortfarande för felbenägna. De många, mycket specifika kraven på våra produkter samt den höga sannolikheten för interaktioner mellan ingredienserna gör att kritisk, teoretisk och praktisk verifiering i laboratoriet även fortsättningsvis är nödvändig.
Vad skulle ni önska att användare och allmänheten förstod bättre om rengöringskemi?
Fackpersoner och privatpersoner med erfarenhet förstår i regel redan mycket. De kanske inte känner till alla ingredienser och deras funktioner, men de vet vilket produkt som fungerar var. Och det är det viktigaste.
Som utvecklare önskar jag naturligtvis att mångfalden, prestandan och komplexiteten inom rengöringskemin uppmärksammas mer. Ett modernt «rengöringsmedel» är betydligt mer än vad man kan ana vid första anblicken.


